Och allt är så vackert. Och inget blir någonsin som förut. Men det blir det ju aldrig och det är okej det med.

0kommentarer

I lördags kunde alla som ville gå in på Söderstadion och hämta något att minnas alla år med. Jag hade själv andra planer (Orup på Hamburger Börs med mamma och Toini) och tog egentligen mitt farväl förra säsongen, när vi sprang in på gräset och bildade en ring, en grav med halsdukar och blommor. Jag skulle ha tagit något då, men vad ska jag göra med träplankorna jag stått på i flera år?
 
Jag visste att vi skulle lämna den här platsen redan den kvällen 2009 då vi 4133 stod kvar och sjöng ut vår sorg över degraderingen till Superettan. Och nu snart är allt borta. Läs "Där gräset aldrig vissnar" så förstår ni vad allt det här betyder.
 
Jag kommer sakna doften av nyklippt gräs, att titta upp mot en klarblå himmel och se måsarnas flykt, det var alltid något som flög över dig Söderstadion och jag är så glad att du fick ett värdigt slut.

Kommentera

Publiceras ej