mattieblanchard

Superettan 2010 resulterade i en åttonde plats. Kanske inte vad vi hoppades, och inte heller var det att förlora med 2-1 mot ÖIS i sista matchen. 
     Jag kommer ihåg våra förhoppningar inför säsongen: det skulle bli den avgörande matchen, jag såg framför mig hur vi sprang in på plan för att fira återtåget till fotbollens finrum och vilken lycka som skulle infinna sig. Jag insåg nog snabbt, om så bara undermedvetet, att det skulle bli svårt; att vi inte hade kvalité, vilja, kapital, stabilitet, spelidé, att vi skulle få kämpa hårt för att bara vara nere i S1 och vända på en gång. 
     Det blev inte som jag hade tänkt men jag känner i alla fall mer hopp och ljus än förra säsongens nattsvarta tillvaro. Paniken över att tappa fotfästet utan att hitta något att klamra sig fast vid uteblev, och tack gode Allsvetande för det.
Främst beror det på Cupen - vår främsta silver lining. På onsdag krossar vi Kalmar!
Det finns hjärta - och vilja i Hammarby, det behöver vi komma ihåg.