mattieblanchard

Morgonpigg sitter jag här nu hemkommen från Thailand.
Det har såklart varit väldigt skönt - ca 30-35 grader varmt och nästan lika varmt i havet, vi har solat, badat och shoppat så mycket att man nästan.. men bara nästan.. är glad att man är hemma nu. Förutom det faktum att vi svenskar på det lilla hotellet In on the Beach i Karon drog med oss vinterkräksjukan och smittade varandra vilket gjorde att vi var sjuka i omgångar den första veckan, så var det underbart..

Jag köpte massor av saker, som jag inte kan visa eftersom jag inte äger en kamera.. I vanliga fall är jag inte så förtjust i märken och eftersom det finns i överflöd när man handlar i Thailand så brukar det vara svårt för mig att hitta saker. Lösningen blev några shoppingcenter. Det heter Jungceylon och ligger i Patong. Tänk er en mall från en amerikansk film och tredubbla åbäket! Helt enormt, det kändes inte som att vi var kvar i Thailand längre - borta var doften från gatustånd som grillade majskolvar eller små torkade saker som liknar bläckfiskar, dieselångor från de små tuktukarna, avlopp och den kvava värmen som alltid omger en. Det ersattes med aircondition och åter aircondition, butikspersonal i små uniformer och kläder, leksaker..you name it..så långt man kunde se..

Vi var på båtutflykt till Phi Phi Island. Informationen sa oss att vi skulle dit i alla fall men det blev bara en timme lunch där, resten av tiden fick vi stressa runt mellan olika öar: Maya Beach där filmen the Beach med Leonardo DiCaprio spelades in (en total turistfälla, förra gången vi var i thailand besökte vi en ö som de döpt om till James Bond Island eftersom de spelat in några scener från Mannen med den gyllene pistolen med Roger Moore där. De är inte dumma thaiarna, de vet att turismen är en kraft att räkna med.), snorkling lite längre ut i samma lilla bukt, mata apor på Monkey Beach, klippformationer och sedan äntligen lite sola och ta det lugnt på Kay Island som vanligt fylld av restauranger och klädes- och souvenirstånd fastän ön inte är större än Globen..

Samtidigt var brorsan och låtsaspappan iväg på en tvådagars dykutflykt till Similan Island, tidigare hade de redan dykt på Phi Phi. En dröm gick i uppfyllelse vid Manta Point där de såg en 6 meter bred Manta Ray (för er som inte vet hur den se ut så kan man tänka på en enorm rocka, ni vet läraren i Hitta Nemo är en rocka). Själv har jag inte förstått tjusningen med dykning. Det är någonting med att ha massor av vatten över sig, att inte kunna nå botten blandat med rädslan för att andas komprimerad luft och simma i hajfyllda vatten. Inget för mig alltså..

Tack för alla kommentarer, jag blev glad precis som jag trodde.
Tillbaka till verkligheten.

Vad gör ni idag?