mattieblanchard

Jag kommer aldrig ur det. Vet inte om jag vill, vet inte vad jag vet. Allt jag vet: i dina mörka ögon är jag förlorad. Det är allt.


Har haft farbror och faster på besök här ett tag, de är på väg upp i landet mot hemmet. Av alla släktingarna på pappas sida är vi de mest söderbelägna.. Det är lite tråkigt att vi är så utspridda i landet, man träffas inte så ofta. Några av mina kusiner har jag inte träffat på över tio år..
Bor ni nära era släktingar?

Efter oppositionsseminarium på historian och diskussion om jämlikhet på MSK träffade jag på gamla vän J, tourade genom vår "stora" skola och snackade i regnet. Sedan skyndade jag mig hem för att hinna äta innan jobbet. Det känns som att det går riktigt bra och det jag har märkt att det är bra att få lära sig av olika varje gång.