Precis så typiskt det är attt man blir sjuk under lovet är det att man blir frisk när lovet är slut. Jag skulle inte haft någonting emot att ha ett par veckor ledigt till, kan dock trösta mig med att vi har mindre än 35 skoldagar kvar till studenten.
Det börjar nog ordna upp sig nu.
I söndags var det äntligen premiärmatch och marsch över bron till Söderstadion. Det kommer aldrig att sluta vara en fantastisk känsla att stå där bland över tolv tusen andra och se Bajen spela fotboll. Vi fick dessutom sjunga för Sulan och Petter som var på plats.
Själva matchen mot Gefle, ja den gick som det går ibland mot Gefle, det är därför vi aldrig ska glömma dem. 1-2 är inget resultat man är särskilt glad över men jag är trots detta inte orolig... Charlie Davies gjorde ju mål i alla fall. Och imorgon är det borta mot Helsingborg.
Själva matchen på Borås arena var väl aldrig riktigt vår och därför är 1-1 och en poäng bra gjort. Efter två tveksamma straffsituationer hade Elfsborg kvitterat i andra halvlek och jag vet inte helt hur man ska tolka dem.
Frågan är varför jag sitter hemma och J är i Kalmar när vi kunde ha vart i Borås!
---------------------------------------------------------
Hammarby - Örgryte slutade 1-0, självmål tydligen men vad spelar det för roll, en vinst är en vinst.. Man känner sig riktigt hemma på Söderstadion så det var skönt att äntligen få stå där igen.

Visst, jag gillar Marcus Allbäck, men det är ändå skönt att se honom bli nedtryckt av vår egen David och Monday..
Nu börjar det snart... på söndag är det träningsmatch mot Örgryte, lördagen efter det börjar allsvenskan med bortamatch mot Elfsborg, och sedan söndagen efter det är det äntligen dags för hemmapremiär mot Gefle.
Men idag spelade Bajen oavgjort mot Landskrona BoIS på Cypern. Regnigt och svårspelat var det tydligen...och David slängde sig efter matchen "frivilligt" i den största vattenpölen han kunde hitta.

Foto: hammarbyfotboll.se
Som du sa J...den mest värdefulla ägodelen!
Bara 27 dagar till marsch...
Var är vårt försvar?
Avvaktar att säga mer förrän jag får se matchbilder.
Tråkig avslutning på säsongen dock.
Så nu har det gått en tid och jag kan skriva om matchen. Charlie gjorde två mål inom de första fem minutrarna och jag satt vid radion och tyckte att det verkade enkelt. Men sedan hände något, jag tror vi slutade spela fotboll och kommentatorn upprepade hela tiden att Norrköping gillade sådan fotboll, när det skapades stora ytor, gladfotboll utan riktigt allvar.
Visst var det inget allva i matchen egentligen, vi slogs för en femte plats och om titeln bäst i stan. (Strunt samma, skit i tabellen, Bajen bäst ändå!) Norrköping var redan klara för superettan igen, och när spelarna gick ut på gräset på Idrottsparken hade Peking bara vunnit tre matcher efter en usl säsong.
Och så förlorar vi med så stora siffror! Det betydde inget men det var ändå inte den säsongsavslutning man hade hoppats på.
Mest av allt är jag bedrövad för att säsongen är slut överhuvudtaget...
Hur ska det gå?
Och just det - grattis Kalmar FF till SM-guldet!
Vi krossade Malmö... i första halvlek. Det var bland dem mest underhållande och glädjefyllda minuter som upplevts på Söderstadion när mål efter mål sköts in i diverse nät. Det stod 3-4 i halvtid. (Charlie, Olof och José.)
I andra bevisades satsen att det var på grund av försvarsspelet som alla målen kom. Malmö uttökade till 3-6 i slutminuten av övertiden på den sista hemmamatchen för säsongen.
Men jag vill inte minnas att det kanske inte var perfekt, att vi inte vann. Istället minns jag ett målkalas, en rolig match, att det bara finns en Charlie Davies, Emil Johanssons leende och energiska spelstil, Olof Guterstams målskytte och att "Always look on the bright side of life."
För vi är Bajen, Hammarby. Och det tar jag med mig, för vad gör man annars utan Söderstadion?
Vid Globen blev vi erbjudna något sorts medlemskort in till sponsorrummet där vi tydligen kunde få öl. Haha. Vi tog det inte...
Första halvlek bjöd inte på något storspel och alla mål kom sedan i andra. Det var Poppens förtjänst att det inte blev fler inläppta mål än ett. Styrkan framåt förbättrades genom att Charlie och Castro byttes in, kort därefter gjorde Olof Guterstam sitt första mål i Hammarby. Trots domaren Martin Hansson (som vi sjöng om i klacken: Rädda våra liv, rädda våra barn, bort med Hansson från fotbollsplan!) så fick vi straff. VI FICK STRAFF! Lolo sköt in 2-1 målet.
Höstmatcher är både underbara, kalla så att man får ont i lederna och jobbiga. Man vet att det snart är slut och ångesten man hinner känna innan nästa säsong börjar igen. (Jag tippar på att jag kommer gå på hälarna redan i mitten av januari.)
Men det är en kvar.
Då vi säger adjö till Söderstadion för 2008.
Det är på måndag vi krossar Malmö!

Olof Guterstam gör mål fortare än Sulan i Bajen. Foto: Andreas L Eriksson
Jag ska inte retas, men vi vann. Med tre mål mot noll!
Det känns så skönt att äntligen ha en seger bakom oss, det visar mig att det inte bara är en dåres hopp (som en supporters, typ mitt..) utan även riktigt hopp inför nästa säsong. Jag har ju varit orolig för att vi tappade mycket med Petter. Nu ser jag fram emot att stå och frysa på Söderstadion de två resterande hemmamatcherna mot Halmstad och Malmö. För det är vi som är Hammarby.
Själva matchen ägde vi i första halvlek men lyckades inte göra mål. I andra tappade vi men lyckades göra mål genom
Erkan, Charlie och Lolo. Derbyt spelades utan avbrott trots att det kastades en raket från norra in på plan. Den personen blev nedslagen av sina egna, som vanligt.

...och Haris hade klippt sig. Foto: Hasse Fridén
Det blev klart under söndagen när Öis vann med 3-0 mot Väsby. (Matchen blev tydligen uppskjuten i en timme eftersom en del av läktaren rasade. Känns det som att arenan behöver renoveras kanske?)
Nästa år ska jag se honom spela på Söderstadion, Bajen vinner såklart. Jag har inte gått och blivit öisare om ni trodde det - Bajen forever - men Mackan är ju lite av en favorit. Han och Petter Andersson.
Imorgon är det derby också, jag och J skulle egentligen inte gå men vi kunde inte tacka nej. Det sista för säsongen...
Nya krönikan på hemsidan påstår att det har med tålamodsspöken och bakåtspel att göra. Jag tror så också, vi är helt enkelt inte hundra på det, framåt är bättre - annars kommer det tråkiga, klantiga, jobbiga självmål. Idag var Traoré som lyckades och slutresultatet blev så också. 1-0 och ännu en förlust. På lördag mot Trelleborg hoppas jag innerligt framåt...

Själv fick jag sms under hela matchen då jag istället för att sitta framför teven satt på ett kallt Kvarnängen och såg P-90 vinna sin serie, nu väntar slutspel.
Jag, J och J:s storasyster J kände oss lite som en raritet där bland alla barnfamiljer. Vi tittade på när a-laget tränade och gick sedan runt för att få autografer efteråt, vilket många andra gjorde också. Det kändes lite fel att tränga sig fram för att barnen var liksom så små... Många autografer blev det i alla fall och våra spelare är mer nära nu, det är vi - tillsammans - som är Hammarby.

Simon, Mikkel, Charlie, Erkan och några fler traskar in i spelargången efter träningen. Foto: Jag
Vad hade vi egentligen trott?
Det blev förlust i dagens match mot serieledarna Kalmar med 1-2 tillslut.
Bajen kämpade inte riktigt som förut och jag tror att vi kommer att ha stora problem med att fylla luckan efter en sådan gigant på mittfältet som Petter Andersson. I hela första halvlek var Charlie ensam på topp så att det blev en man mer på mitten.
Matchen i sig var inte dominerande av något av lagen egentligen och Kalmars spel är verkligen så tråkigt som alla säger, det hade typ två chanser i matchen och dem får de mål på. Vi hade en straff som inte blev straff och dessutom blev Lolo utvisad för något dumt snack i slutminutrarna.
Den tveksamma situationen då Charlie blir nedriven av Kalmars målvakt Petter Wastå som inte blir en straff.
Rätta mig gärna om jag har fel för det låter så konstigt att jag måste ha det.
Det är VÅR hemmamatch, då står vi väl på norra läktarn? Alltså slår straffet att inte ha publik på södra istället mot gårdarnas fans. Vad är det för rättvisa i det?
Borde inte förbundet och polisen istället jobba för att personerna (eller idioterna) som kastade in raketerna ska bli avstängda från allt vad fotboll är på livstid och förbättra säkerheten, för på något sätt tas dessa saker in på arenan. Frågan är hur grundligt man visiterar både personer innan insläpp och arenan innan match och om det ens görs med tifo-grupperna alls.
Det går inte att ersätta men jag önskar honom lycka till, hoppas att han når alla sina drömmars mål.
I mitt grönvita hjärta, Petter Andersson.


Efter en dålig första halvlek med AIK-ledning hämtade Hammarby in, med hjälp av Fredrik Söderström, men hamnade återigen i underläge efter en tveksam straffsituation. Ett antal fyrverkerier kastades in från Bajensektionen på södra nedre (idioter finns överallt..) under hela matchens gång vilket till slut gjorde att matchen avbröts för en kort stund. Klockan tickade och vi gick, matchen återupptogs och vem avgör resultatet 2-2 om inte han som aldrig har gjort mål för Bajen men vi har älskat ändå - Suleyman Sleyman.
Typiskt att det blev borta, typiskt att vi var på hemgång, typiskt att vi fruktade för vår säkerhet. Ett derby helt enkelt.
En sak är säker - Sulan kommer att hyllas stort på nästa hemmamatch mot Kalmar den 14:e september.

Sulan gör sitt första mål efter tio trogna säsonger med Bajen.
"Upp med Sulan på topp.."
Foto: Björn Tilly/Bildbyrån
Vi har guldflyt i år...
För andra matchen i rad så kommer slutresultatet på övertid och för andra matchen i rad så var resultatet till Bajens fördel och vi är ännu obesegrade sedan slutet av april.
Lolo och Petter jublar efter deras gamla vanliga friskparksmanöver som denna gång slutat med ett läckert ledningsmål i krysset.
Alla målen var våra på Norrporten arena ikväll. Det första var på frispark av "assistkungen" Lolo Chanco och sedan var en Bajenfot (Gaete) framme i en förvirrande situation vilket ledde till självmål och 1-1, i samma veva fick även en Sundsvallspelare två gula kort och utvisning. På en hackande sportradio, som mot slutet också la av helt, kom dessa uppgifter fram som sedan bekräftades på ett hackande sportnytt. (Det måste vara vädret som gör bilden dålig, vi har haft dåliga sändningar i flera dagar nu.)
Det var alltså övertiden som avgjorde även denna gång när Cristian Traoré sköt 1-2 i den 94:e minuten..
Petter är kvar och nästa match på fredag får jag försöka hålla mig uppdaterad om i Turkiet, imorgon är sista dagen jag jobbar denna sommar och på onsdag är det a-lagsmatch. Vad ska man säga?
Det är mycket nu...
La familia var inne i stan och shoppade hela dagen och vi hade på uppmaning av hammarbyfotboll.se och vädergudarna köpt platser redan hemma...med tak...på södra. Vilket betyder att jag sett Bajen från tre av fyra möjliga väderstreck.
Det regnade dock inte över spelarna, jag väljer att tro att även vädergudarna ville se laget som inte förlorat på hemmaplan på hela säsongen. Och inte heller nu kunde den serien brytas trots att det var Ljungskile som tog ledningen båda gångerna, först med 0-1 och sedan med 1-2 efter Freddy Söderbergs kvittering. Spelet var Bajens men målen ville inte komma på alla chanser, Petter hade många men alla var över ribban i hans 100.e allsvenska match. Även Sulan hade chans att få göra sitt första mål, vilket vi alla önskar honom.
Förlusten var nära och frustrationen över Ljungskiles maskande vid inkast och inspark verkade ta hål på allt i slutet men det var även denna gång Freddy som frälste och gav oss ett poäng efter mål i den absolut sista övertidsminuten.

Foto: Andreas L Eriksson
Om ni kanske märkt att min blogg nästan enbart innehåller fotbollsinlägg för tillfället så kanske ni också har märkt att bilderna oftast visar Petter Andersson. Det finns en anledning såklart - han är suverän...och underbar. Det gör mig lite oroad dock eftersom han själv sagt att han inte skulle tänka sig att lämna Hammarby förrän han var överlägsen i Allsvenskan. Vilket han på många sätt är, i andra halvlek av kvällens match var det inga tvivel på det.
Spelet kom igång i andra för Bajens del med en kämpa-anda som borde ha resulterat i fler än det enda kvitteringsmålet, mot Kim Olsens ledningsmål för Örebro i den första halvleken, som Petter (såklart) gjorde. Hans skott är en bra kandidat till årets mål. Matchen slutade alltså 1-1.
Själv dementerade han uppgifter om att han skulle vara klar för någon klubb och att han är inställd på att spela säsongen ut i Bajen om det inte kommer några seriösa anbud.
Nu utan Pauliñho (som, för protokollet, är utlånad till K-League i ett år) och Charlie (i OS-spel) så tror jag att förlusten av Petter skulle vara förödande.
I nuläget och för resten av denna säsong...och för alltid i mitt grönvita hjärta. Petter Andersson.

Foto: Marcus Ericsson/Bildbyrån
Petter vill vinna något med Bajen i år. Vi ligger fyra i tabellen.
Det blir förmodligen Kalmar i semin. Och Göteborg i finalen.
Det kan gå...
Under kvällen vann Hammarby borta mot Valsta/Syrianska på Midgårdsvallen med 4-0 efter mål av Nathan Paulse, Erkan Zengin, Haris Laitinen och Olof Guterstam (extra kul att de gör mål då det var länge sen/eller är det första i klubben) och är därmed vidare till semifinal i Svenska Cupen.
Det är riktigt roligt att det går bra i år, jag har aldrig varit så med i cupmatcherna förut som jag är nu och jag skulle bli så glad om vi vann men det kräver att vi vinner ytterligare två matcher mot bättre lag än de vi mött hittills. Bajen får hemmamatch i alla fall vilket är en dålig nyhet för motståndarna då vi fortfarande är obesegrade på hemmaplan.

Foto: http://hammarbyfotboll.se