Av många saker man kan göra för att få tinnitusliknande syndrom så är utgång på TG, konsert och Bajen-matcher i alla fall värda det. Två av dessa ägnade jag helgen åt och det var såklart matchen mellan Bajen och Örebro som var höjdpunkten.
Åkte in tidigare med J för att köpa en tröja i supporterbutiken på Hornsgatan och där hörde vi först om att matchen skulle bli nära på slutsåld - 11 858. Klacken lät som det dubbla och vi jublade stort när Petter Andersson gjorde det första målet efter hörna av Lolo. Det blev även det enda målet som godkändes i alla fall. Charlie Davies gjorde ett mål i andra halvlek som blev bortdömt för offside och det var en till situation vilken jag inte såg som var lite tveksam.
Petter och David efter målet. Foto: Bertil Ericson /Scanpix
- Du, har inte Sulan nr 7?
- Jo.
Sekunder senare skriker hela publiken "Upp med Sulan på topp" i vad som känns som flera minuter innan han kommer in på plan. Efter matchen är det också den sången han ger oss. Underbart att ha honom tillbaka, att vara på Söderstadion igen och att vi vann med 1-0. I slutet kunde det ha blivit oavgjort men Poppen skötte sig bra med några otroliga reflexräddningar.
Nyförvärvet Fredrik Söderström presenterades och jag hinner bli alltmer oroad över att Petter ska säljas. Snälla inte den här säsongen. Inte nu.
Nästa match på torsdag mot Valsta/Syrianska i cupen.
Dubbel glädje i och med den lysande filmen Mamma Mia och seger borta mot Malmö under kvällen.
Skadebekymren verkar lätta då David Johansson återigen fanns på planen och både Emil och Sulan är friskförklarade till nästa match om inget händer på vägen. Borta idag var dock Petter som var avstängd efter det tredje gula kortet han fick i förra matchen och Erkan som är sjuk i öroninflammation. Lägligt för oss var att också Malmö är skadedrabbat med nio spelare borta.
Matchen var inte på något sätt dålig och bjöd på det skrämmande resultatet 4-1, 4-2 med räknande av minuter som följd.
Den här gången stannade måltavlan vid 4-2 och Bajen är nu trea i Allsvenskan. Charlie "Only one Charlie" Davies gjorde två mål och David och debutanten Carlos Gaete ett var. Nyförvärvet Nathan Paulse som blivit spelklar ett par timmar innan match var nära att näta redan nu..
Med återvändare bådar nästa hemmamatch mot Örebro gott, då är även jag tillbaka...på norra på Söderstadion. Hemma igen.
Alagie Sosseh mot Malmös Daniel Andersson. Foto: Bildbyrån
Jag jobbade (som vanligt) när Bajen spelade match mot IFK Norköping i måndags och tvingades till en radio. Eller tvingad och tvingad..jag hade turen att det inte fanns några datorer lediga på jobbet så att jag inte kunde boka. Fine tänkte jag och tog en stol i ett hörn till en match som dominerades av Hammarby vilket ledde till ett 3-0 resultat i halvtid.
Jag gick på moln men var samtidigt irriterad på kommentatorn som hela tiden verkade för att Norrköping skulle reducera och att deras fans inte skulle sluta hoppas.
3-1 kom dock men efter Petter Anderssons (tvåmålskytt och som jag tidigare konstaterat - underbar!) 4-1 mål kändes matchen klar. Det var den däremot inte, det blev både 4-2 och 4-3 innan nervpärsen var över.
Helt otroligt är det att jag missat de båda mest spännande matcherna på Söderstadion som spelats denna säsong.
Helsingborg med straffdrama och uppgörelse i slutet, och nu Norrköping med sitt egna lilla straffdrama då Pauliñho missat en och såklart en stor lättnad då slutsignalen ljöd och konstaterade seger med 4-2.

Tvåmålskytten Petter Andersson.
Charlie Davies och Pauliñho gjorde ett mål var.
Annars så har ju EM tagit slut och jag måste säga: Jaaaaa, eller Síííííí! Spanien vann, välförtjänt med vackert spel och hela baletten i söndags.
Ännu mer lycklig blev jag igår när jag satt i min kur och hörde på radion att Hammarby hade kvitterat mot Halmstad borta och nu äntligen är allsvenskan igång igen.
Trots helt otroliga backproblem som vi haft på sistone, det känns som att det inte finns något annat än skador så verkar det gå bra ändå. Bajen gjorde som bekant "en Turkiet" mot Malmö i cupen när vi hämtade igen 2-0 till 2-3. Petter och Pauliño målskyttar den gången. Charlie igår.
Olyckligt att Rami skadade sig i knät, det verkar inte alls se bra ut men vi har Poppen. Och då är det lugnt.

Jag vet en sak och det är att jag kommer bli skapligt avundsjuk på J som tydligen ska gå på alla hemmamatcher, själv får jag vänta tills augusti då jag slutar jobba. Derby mot AIK nästa för mig alltså..
Han kommer tillbaka till oss, det är jag säker på. Lycka till.

Tysta (läs chockade) såg vi Mjällby göra mål i första halvlek, det såg ut som att Poppen inte var beredd på den eftersom Bajen haft allt spel. Tony sa alla de rätta sakerna i halvtid verkade det som och han gjorde smarta byten vilket ledde till seger. De var sköna idag också, Poppen log bara när vi ville att han sdkulle ge oss en sång och Bajen kom tillbaka till norra och gav oss en sång när vi ville det efter matchen. Det finns bara ett Hammarby..
Petter gjorde mål, Pauliño gjorde hattrick (ett straffmål) och Charlie gjorde mål. Han fick tillbaka sin passning och var väl "tvungen" att skjuta. Mr Davies har problem att gå på egna avslut i varje match men de senaste tre har han nätat, vilket bådar gott inför det alldeles för långa speluppehållet. Hur ska jag klara mig utan Söderstadion och grabbarna?

Foto: Jag
* är obesegrade på hemmaplan
* alltså då också leder Bäst i stan
* och har 450 minuter utan insläppta spelmål
Det ni!
Jag måste säga att det hårda spelschemat ser ut att visa sig på laget, Petter Andersson, Erkan Zengin och Pauliño såg ovanligt trötta ut och Petter (den underbare) fick ett gult kort i andra som säkerligen var ihopräknade fel han gjort.
Förutom dåliga avslut åt båda hållen i första fick Bajen en man utvisad, Jose Monteiro kapade en Gefle-anfallare då han inte hann ikapp att rensa och bortalaget fick dessutom straff. Rami Shaaban gick åt rätt håll men lyckades inte hålla undan 0-1 målet, han var däremot lysande i resterande matchen. Där visas klassen vi köpte honom för.
Det var segt även i början av andra halvlek, men det vände i 80:e minuten då Charlie "jag bevisar att jag är värdig varje match" Davies sköt det efterlängtade kvitteringsmålet. Trycket vi sedan hade var skönt att känna och i förlängning, 93:e minuten gjorde, annars så osynliga Claudio Dadomo, ett snyggt mål i näthörnet. 2-1 blev slutresultatet och Hammarby ligger nu på en sjätte plats med 18 poäng inför uppehållet.

Nästa gång klacken, östra kändes otröstligt tyst idag.
Så matchen igår då. Jag höll mig inte uppdaterad på radion, det väntar jag med en stund tills jag har hämtat mig från Bajen - Helsingborg.
Det hade snackats mycket om måltorkan som vi har haft på sistone (485 minuter har beräknats), men den bröts två gånger om på Råsunda under gårdagskvällen. Pauliño gjorde 1-0 i mitten av andra halvlek och Charlie Davies gjorde äntligen sitt andra mål för säsongen inte alls långt ifrån slutet.
2-0 blev sluresultatet och tre fina poäng till oss.
Synd bara att han fick gult kort efter att ha dragit av sig tröjan efter målet. Den där regeln tror jag har något med att fotbollspelare inte ska vara reklampelare på plan för något annat än lagens sponsorer men den är lite småfånig. Fast, then again, varför ska spelare behöva ta av sig tröjan?
Foto: Andreas L Eriksson
Och så var det Rami, han höll nollan och jag hoppas att han med det blir mer stabil, inte bara för Bajens skull men också för det stundade europeiska mästerskapen.
Efter att ha blivit hämtat av J och hennes mamma, som varit på sightseeing i staden, åt jag och J mjukglass i Ösmo centrum. Därifrån åkte vi och Mic med ersättningsbussen till Västerhaninge, pendeln till Årstaberg och tvärbanan till Globen.
Och det var tur eftersom både jag och J hade en känsla att det skulle vara bra att åka tåg. Vi hade rätt. Självklart var JK, JG och EE där, JG vann biljetter till Premier League i pausen. Gissa om vi blev förvånade när de ropade upp hans namn, visade honom på storbildsteven och hörde honom svara på frågan: Är det många bajare i Nynäshamn?
- Bara bajare..
Själva matchen slutade 0-0 men var mycket roligare än Elfsborgsnollan. Båda lagen hade chanser främst i första halvlek och det kunde ha slutat med vinst till båda lagen.
Domaren var lite väl konstig, men sedan såg jag att det var Fröjdfelt och han är alltid sån på Söderstadion.
Petter Andersson var underbart bra och alla blev oroliga när han låg kvar efter en duell, tror att han klarade sig med en lårkaka, Erkan hittade Charlie från sin kant och Rami Shaaban var lugn som en filbunke mellan stolparna.
Så till det första besöket i klacken: det var lugnt, jag trodde defintivt på mer stök i en högriskmatch mot Glenn och stämningen var på topp. Fler besök i höst tippar jag på.

I den första förlängningskvarten sattes slutresultatet 4-6. Sedan avbröts matchen då några från hemmapubliken började kasta mynt och dylikt på plan mot Erkan efter hans mål, sedan byts han ut med känningar i sitt tejpade knä. Några minuter senare utvisas han från bänken efter att ha skrikit något - då kastar någon från publiken in en krycka mot honom. En krycka! Vem är så idiotisk?
Domare Hamlin valde dock att fortsätta den andra förlängningskvarten som bara spelades av och slutresultatet blev alltså 4-6..
Målgörare: Självmål SFC, Freddy Söderberg, Claudio Dadomo, Erkan Zengin, Freddy Söderberg, Erkan Zengin.
Seger utan Kleber..
Update: Nästa cup-match blir hemma mot Mjällby den 17 maj.
Vi har inget flyt, de senaste matcherna har blivit mållösa och så även denna på bortaplan. Det enda målet gjordes i första halvlek på straff - förlust 1-0..
I dagens match var Rami tillbaka i målet fast Poppen inte gjort bort sig alls, jag undrar lite över hur Tony ska tänka nu. Jag menar vi har ju köpt Rami för dyra pengar och han är ju målvakt i landslaget, om än andramålis. Självklart ska han spela men what about Poppen? Vi kan inte glömma honom, han verkar ju dessutom ha hjärta för klubben..
Nu verkar det som att Mikkel är skadad igen, han lämnade plan efter ca 20 minuter och vi behöver verkligen inte detta då både Sulan och Lolo redan är borta skadade.
Positivt var dock att Simon Helg fick spela från start och han hade faktiskt skott på mål.
Foto: Andreas L Eriksson
Anledningen varför jag skriver så mycket vad som hände innan match är för att det sedan inte hände så mycket alls på plan. 0-0 slutade matchen.
Spelet var segt och ingen kom till avslut, det var en match med många felpassningar. Från båda lagen. Ingen ville hålla bollen och ingen ville trycka på framåt - klacken var också ovanligt tyst vid vissa tillfällen. Jag tror helt enkelt att vi var trötta och att det hårda spelschemat tar ut sin rätt.
Våra tre byten förbättrade spelet avsevärt och Simon Helg skulle ha gjort mål om han fått vara med mer än fem minuter. Kämpaglöden på den unge (okej i min ålder) killen var skön att se efter att alla andra verkat redo för pension.

Foto: Hasse Fridén

Foto: Rickard Nilsson/Bildbyrån
Poppen som fick stå trots att Rami var frisk (starkt beslut av Tony tycker jag) höll nollan nästan hela matchen som tydligen var skadornas match. José Monteiro, Mikkel Jensen, Lolo och Sulan tvingades bryta matchen pga bristningar och dylikt, jag hoppas de är okej allihopa, vi är ju dem.
Även en utvisning fick vi, en situation för Claudio Dadomo som jag gärna vill se på sporten ikväll. Eftersom vi redan hade gjort alla byten blev Hammarby bara nio spelare på plan efter utvisningen. Kapten Sulan gick då in, kraftigt lindad på låret, och spelade - det är därför vi älskar honom..
I den 93:e minuten kom det där målet som vi inte lastar Poppen för och nu blickar jag framåt mot onsdag. Då är jag hemma på Söderstadion igen med J mot Elfsborg..

Jag lyssnade på denna match på Radiosporten, det kan man nästan inte göra, för fan vad spännande det var!
Efter målen i första halvlek, ett efter bara 3 minuter av Pauliño, Petter Andersson sköt in ett snyggt mål från håll men sedan kvitterade Helsingborg i slutet av första. Pressen var hög och skåningarna spelade för mål. Vi hängde inte riktigt med och bollinnehavet måste ha varit bortalagets i andra.
Det blev totalt tre mål till, alla blåstes av för offside och även en missad straff av Henrik Larsson - så slutresultatet blev 2-1, ännu en seger, men den "satt långt inne."
Poppen har visat att han klarar att vakta vårt mål, frågan är hur Rami tar detta, han var ju fortfarande krasslig idag.
Jag önskar att jag varit där med J och Mic, av flera anledningar, det var olidligt att bara höra på matchen...
Jag höll i min mobil hela kvällen, det var ingen mening att lägga ner den - man skulle ju filma, ta kort och svara på sms samtidigt. Jag fick nämligen rapport från derbyt i mobilen av mammas man. Det första jag fick veta var att Rami var sjuk och att Poppen skulle stå. Fine tänkte jag, det gör inget, han behöver vila och tänka för att inte släppa in mer mål på hemmaplan och Poppen ska ju få chans att stå. Att hans första match skulle bli ett derby mot AIK var ju kanske lite hårt!
Vad jag vet skötte han sig bra och släppte bara in ett mål på straff på övertid (varför fick de straff på övertid överhuvudtaget?). AIK-klacken skötte sig sämre och kastade in grejer på plan (kanske ska dem också ha ett fjuttigt nät vid Norra?) vilket gjorde att matchen blåstes av tillfälligt. Här började oroa jag mig över att vi som hemmalag kanske kunde få skiten och få ledningen (Målskytt Lolo Chanco..) vänd till en förlust på grund av ansvar för arenan samtidigt som jag sjöng för fullt med Trouble is there is a part of me that still can´t let go of the memories. Now I know what it is, love is what the trouble is.
Resultatet blev till slut 1-1, vilket inte är särskilt bra men på ett derby får man vara ganska nöjd.
Vi kunde dock ha vunnit..
Matchen är slut och det är tungt att säga att den förlorades. 2-0 och den första allsvenska förlusten. Vet inget om målen ännu, enligt hammarbyfotboll.se kom målen "efter tveksamma försvarsingripanden på hörna".
Jaja, man kan inte vinna allt och Bajen är bäst ändå!!
Vem gjorde mål? Snarare, vilka gjorde mål?
Petter Andersson.
Erkan Zengin.
Pauliño Guará.
Haris Laitinen.
Charlie Davis.
Där har ni dem, alla dem jag ville skulle göra mål förutom Sulan då förstås men han verkar alltid bli rädd av tanken att gå upp på topp som vi vill att han ska när vi leder så där. Underbar match i andra halvlek då vi var överlägsna, i första står det 2-2 efter snabbt mål av Petter och sedan två snabba från Sundsvall, en av dem var en lobb som Rami borde ha tagit. Vi ursäktar honom med att det är överväldigande att spela sin första hemmamatch på Söderstadion - jag hoppas att han trivdes. Jag trivs.
Innan match var jag och J två små delar av den långa marchen från Medborgarplatsen hela vägen längs Götgatan, över Skanstullsbron och in till vårt hem. En tradition som jag hoppas göra fler gånger, det gör premiären mer speciell än man redan tycker att den är.
Som ensamma serieledare känns det rejält skönt att nu ha kommit hem, från hemmet på Söder. Nästa match är borta mot GAIS och sedan hemmaderby mot AIK. Det känns helt okej just nu. Helt okej..
Hammarby - GIF Sundsvall 5-3.

Det var självmålet som avgjorde, men alla mål räknas, som någon klok en gång sade. Matchen slutade 0-1.
Mitt älskade lag har vunnit sin första match, på en leråker i en håla som fylldes av våra supportrar. Som Johan Esk på DN skriver, "de borde ha fått tapperhetsmedalj."
Han säger också att det var osannolikt svagt, men hallå! - det räckte gott och väl och med en seger bakom oss fortsätter vi hemma på måndag mot GIF Sundsvall.
Hemma på Söderstadion. Hemma.
Äntligen är säsongen igång!