Allt är lugnt.
Allt är lugnt förutom projektarbetet.
Allt är lugnt förutom geografiprovet på torsdag.
Allt är faktiskt lugnt.
Jag var på massage idag och sitter nu härligt avslappnad och försöker att inte somna (eftersom det är tisdag och Brothers & Sisters ikväll).
Vid ett tillfälle finns det bara en,
bara en man kan ty sig åt,
en man kan acceptera, en man säger ja till.
Så varför möter man så många man säger nej till?
Varför möter man inte den man säger ja till?
Varför frågar inte den ende?
Varför springer man, när det räcker med att gå
förbi?
Varför frågar inte den ende?
Så att man kan säga ja.
Nu är jag tillbaka, i kylan, efter en helg som jag inte har gjort någonting på. Skulle egentligen ha börjat skriva på min otroligt långa rapport som ska vara klar på torsdag igår men det slutade med att jag läste om och ut sista HP boken och gick och la mig hyfsat tidigt i alla fall.
Jag hoppas innerligt på att november snart är slut så att man kan sluta vara så trött.
Just det, BP gick upp i Allsvenskan igen igår när de spelade 1-1 mot Ljungskile.
Lika många lag från Stockholm och Göteborg vardera nu = fler derbyn.
Jag har blivit utmanad av Erica.
Regler:
Jag använder aldrig ordet måste, det gör mig stressad och illamående.
Jag antecknar alltid saker, oavsett vad det är eller hur viktigt det är.
Jag gillar inte att åka buss för att jag inte litar på att den ska komma i tid.
Jag har det otroligt smickrande smeknamnet sälen.
Jag börjar alltid med saker för sent numera. (Har till exempel inte börjat plugga matte till provet imorrn.)
Jag kommer vara hammarbyare tills döden skiljer oss åt.
Jag kan känna mig stolt över människor jag inte känner.
Jag utmanar:
http://iblandinte.blogg.se
http://visions.blogg.se
http://blandkullerstenarochbananer.blogg.se
http://windingroad.webblogg.se
http://trollartollaren.blogg.se
http://friidasstuga.blogg.se
http://rewa.blogg.se
PS. Jag hatar när tekniken går emot mig. Som nu när det inte gick att länka ordentligt.
Vi krossade Malmö... i första halvlek. Det var bland dem mest underhållande och glädjefyllda minuter som upplevts på Söderstadion när mål efter mål sköts in i diverse nät. Det stod 3-4 i halvtid. (Charlie, Olof och José.)
I andra bevisades satsen att det var på grund av försvarsspelet som alla målen kom. Malmö uttökade till 3-6 i slutminuten av övertiden på den sista hemmamatchen för säsongen.
Men jag vill inte minnas att det kanske inte var perfekt, att vi inte vann. Istället minns jag ett målkalas, en rolig match, att det bara finns en Charlie Davies, Emil Johanssons leende och energiska spelstil, Olof Guterstams målskytte och att "Always look on the bright side of life."
För vi är Bajen, Hammarby. Och det tar jag med mig, för vad gör man annars utan Söderstadion?
